Identitetsstöld – så skyddar du dig

Nuförtiden sker mycket av vår handel, banktjänster och olika typer av ansökningar via internet. Digitaliseringen av samhället underlättar livet för många, men den kommer också med vissa risker.

Hackare och andra oärliga personer kan nämligen komma över dina person- och inloggningsuppgifter och använda dessa för att att beställa varor och tjänster i ditt namn. Detta kallas för identitetsstöld eller identitetskapning och har blivit allt vanligare.

Vad är identitetsstöld?

Identitetsstöld innebär att en annan person utger sig för att vara du. Detta görs till exempel genom att hacka sig in på ditt e-postkonto, använda falsk legitimation med dina personuppgifter eller att beställa varor i ditt namn.

Den största risken med identitetsstöld är att du kan bli betalningsansvarig för krediter och köp som du själv inte har samtyckt till. Om du inte klarar av att bevisa att någon annan har använt din identitet kan skulderna gå vidare till inkasso eller till och med Kronofogden.

Eftersom Sverige har stränga lagar vad gäller exempelvis personuppgifter har identitetsstölder tidigare varit mycket ovanliga. Sedan 2010 har dock antalet fall ökat kraftigt och som en konsekvens har banker, polis och andra myndigheter gått ut med varningar och rekommendationer om hur du kan skydda dig mot identitetsstöld.

Trots att identitetskapning kan leda till svåra konsekvenser finns det mycket du själv kan göra för att skydda dina personuppgifter. Till exempel genom att regelbundet ändra dina lösenord och undvika att klicka på okända länkar.

Hur kommer förövare över dina uppgifter?

Den vanligaste metoden som används vid identitetsstöld är olika typer av nätfiske, alltså bedrägerier som sker över internet och då framförallt via e-post och falska annonser.

Identitetskapning kan också ske över telefon eller genom att någon på annat sätt får tag i dina personuppgifter utanför internet.

Nätfiske och falska annonser

Nätfiske, som också kallas för phishing, innebär att en bedragare försöker förmå dig att klicka på skadliga länkar eller dela med dig av exempelvis kontouppgifter på internet.

Du kan till exempel få ett e-postmeddelande från en person som påstår sig arbeta för en statlig myndighet som Skatteverket eller Försäkringskassan. Personen påstår ofta att myndigheten är skyldig dig en summa pengar och försöker förmå dig att klicka på en länk för att få pengarna utbetalda.

Om du skulle klicka på länken blir du ofta ombedd om att skriva in dina konto- och personuppgifter, vilka sedan används för att stjäla din identitet. Andra gånger laddas ett skadligt virus ner på din dator och scannar sedan dina filer eller övervakar din datoranvändning för att ta reda på vad du har för lösenord och inloggningsuppgifter.

En annan typ av internetbedrägeri är falska annonser. När du surfar på nätet kan du till exempel mötas av en banner eller pop up-annons som påstår att du har vunnit en summa pengar eller en mobiltelefon. För att få tillgång till din vinst hävdar annonsören att denne måste ha tillgång till dina personuppgifter och ditt kreditkort – dessa uppgifter används sedan för att tömma ditt konto eller till att teckna avtal utan ditt samtycke.

Fysiska identitetsstölder

Även om bedrägerier och identitetsstölder är vanligare på internet kan de också ske i verkliga livet. Då handlar det om att en bedragare har fått tag i dina uppgifter genom att till exempel rota i din post eller genom att lura vänner och anhöriga.

Exempelvis kan du ha slängt räkningar i hushållssoporna utan att först förstöra dem. Då kan bedragare få tillgång till uppgifter som personnummer, kundnummer, adress och inloggningsuppgifter. Dessa används sedan för att utnyttja din identitet vid köp mot faktura, låneansökningar och andra bedrägerier.

En annan metod som bedragare använder sig av är att ringa hem till dig och låtsas jobba hos exempelvis Microsoft. Bedragaren påstår sedan att du har ett virus på din dator och att denne kan hjälpa dig att få bort viruset om han eller hon får dina inloggningsuppgifter. I själva verket används uppgifterna till att spionera på din dator och stjäla till exempel kreditkortsnummer.

Hur kan du skydda dig?

Många identitetsstölder kan undvikas om du är försiktig med vilka uppgifter du delar med dig av på internet. Du bör också se till att skydda dessa med starka lösenord och inloggningsuppgifter.

Starka lösenord

Bedragare kommer ofta över känsliga uppgifter genom att hacka sig in på dina personliga konton. För att skydda dig mot hackning är det viktigt att skapa unika och svårgissade lösenord för alla dina användarkonton.

Du kan exempelvis hitta på en nonsensramsa som ingen kan gissa sig till men som är lätt att minnas. Då får du ett starkt skydd som är nästintill omöjligt för hackare att ta sig igenom. Blanda gärna in siffror och åtminstone något specialtecken. Detta brukar vara ett krav på vissa sidor.

Skydda dina uppgifter

Undvik också att köpa varor hos okrypterade e-butiker eftersom hackare kan ta sig in på webbsidans databas och komma över dina personliga uppgifter.

Pålitliga webbsidor använder sig av SSL-kryptering när du ska betala för en vara. Det innebär att exempelvis kreditkortsuppgifter inte kan ses om någon hackar sig in och du kan därför känna dig säker.

Kolla så att det står ”https” före webbsidans adress i webbläsarfönstret så vet du att dina uppgifter krypteras.

Om du använder dig av en e-plånbok som Payson eller Paypal när du shoppar online lagras inte dina kortuppgifter alls hos e-butiken utan bara hos företaget bakom e-plånboken. Eftersom känsliga uppgifter endast lagras på en server och inte dussintals olika minskar risken för identitetsstöld rejält.